...

Precis som en spark mot revbenen,
Jag vek mig.

De gick över men kom snabbt tillbaka,
en fruktansvärd smärta.
Tårarna bara rann,
en pöl på golvet där jag låg..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0